Jag har nåt att visa upp! Min rosa spetsstickade halsduk är färdig. Ja, den har ju länge varit färdigstickad, men sen kom ju ett stickförbud (och annars också allmänt användarförbud) för min onda handled ivägen.
Färdigställande
När min hand nu börjat kännas lite bättre så gav jag mig därefter på att blocka den när jag ändå var igång, dessutom plötsligt lite nyförälskad i den igen när jag hållit i den vid trådfästandet. Fram med blockningspusslet och hej vad det gick, och inte fick jag mer ont i handen än jag hade innan heller. (Blockningsvajrar, förresten, fattar inte att jag överhuvud taget orkade blocka innan de kom in i mitt liv!)
Olycka i arbetet
När jag har nålat upp allt så skulle jag bara kontrollmäta att den blivit lika bred sträckt över hela längden, och glad och nöjd över att allt ser så fint ut tar jag ett kliv bakåt - rakt på nåldynan. Som förutom knappnålarna även innehöll en grov stoppnål. Jag hör fortfarande ljudet av när den tjocka nålen, med nålens öga uppåt alltså, tränger igenom fotsulan. Får en mindre chock men lyckas pilla ut nålen och plåstra om. Och till det viktigaste: inget blod på stickningen!
Ser det bra ut nu?
Jag har aldrig gillat att bli fotad, men jag vill ju ändå ibland bli fotad med mina stickade alster, och maken ställer snällt upp som fotograf.
Det är ju roligare att kunna visa upp bilder på bloggen där det stickade sitter på en människa, som det ska göra, och inte på golv, stolar, galgar etc. Dessutom ser jag på stickat på ett nytt sätt sen jag börjat blogga och därmed fota det jag gör. Fast helst håller jag nog själv i kameran.
Okej, fotografera då
Men ändå, plötsligt både ser och känns det ganska bra, jag har ju ändå en nyblockad halsduk! Och jag gillar den jättemycket. Merinon från Fleece artist kommer jag nog att köpa igen, för det var härligt att sticka med. En härva räckte exakt till denna. Den virkade blomkanten tycker jag nu är jättefin också, helt rätt. Jag är glad att jag gjorde om den, blir mer iögonfallande såhär och en bättre helhet.
Slutet gott
Nu, ett par dagar efteråt har jag bara lite ömt kvar i foten, jag har en vårscarf att känna mig fin i, och som ni ser på rätta-till-bilden har jag inte ens handledsskenan på mig längre (inte hela tiden iallafall). Livet är kanske inte så dumt ändå.
torsdag, april 17, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Oh, så ljuvligt fin den är! Helt underbar, förstår att du är störtförälskad! Men ett sånt elände med foten. Det ryser i hela mej bara jag tänker på det, hoppas det inte ger några bestående besvär.
Överansträng nu inte handleden. Hoppas du får en riktigt härlig helg i vårsolen och inte förleds att börja sticka för tidigt!
Åhh, så fin och vacker. Underbart med den virkade kanten :-)
Usch, vad hemskt det lät med fot- och nålincidenten. Hoppas det gick bra. Jag har varit med om liknande otrevligheter :-( Hoppas att handleden också blir bättre.
Ha en trevlig helg.
Va fin den blev! Och så skönt att det släppt i handleden. Ett liv utan stickning känns ju ganska otänkbart. Och tråkigt. Ha en riktigt skön helg!
Jättefin blev den! Måste nog ta itu med virkningen jag också och lära mig. Det blir ju så fint!
Hej!
Av en händelse hittade jag Din blog och så trevlig den är att läsa. Vilka fantastiska saker Du gör, den sista scarfen är underbar.
En liten fråga: blockningsvajrar var kan man köpa det?
Har ingen blog men kanske kan Du skriva om det i nästa inlägg jag vet att många undrar.
MVH Mia
Elände, elände. Tur att allt slutade väl.Reultatet blev ju bedårande. Annorlunda och riktigt vår-somrig. Blommorna i kanterna är verkligen pricken över i.
Trevlig helg!
Från en Anna till en annan... :)
Scarfen är jättefin och den virkade blomkanten funkar utmärkt!
Vi kanske ses igen hos Fröken Garn om några veckor då din handled mår bättre och jag är på hemmaplan igen efter en Medelhavsresa?
Sjalen är jattefin, den virkade blomkanten är pricken över i.
så vacker den är , kanten höjer den verkligen.
Ha en go helg på dej.
Eva.
Jag instämmer helt med ovanstående: sjalen är helt underbar. Gillar både mönstret och färgen skarpt. Skönt att handleden känns lite bättre.
Den är helt underbar! Och den virkade blomkanten gör den verkligen till något extra. Skönt att handleden känns bättre så du kan komma igång snart igen, för man vill väl aldrig så mycket som när man inte får!
Så vacker sjal och kul att se den på! Tänk att man är så "uppe" i sitt stickeri att man inte ens ser en stor nål! Hoppas du är bättre i foten. Kanten är skitsnygg!!!!
Så otroligt vacker sjal. Men du anar inte hur det ryser i hela kropper när jag läser om incidenten med nåldynan. Jag nästan hör ljudet ända hit. Har panisk skräck för nålar och sprutor. Hoppas det gick bra.
Du är supersnygg i din nya sjal! Håller med om att det är roligare med människor på bilderna. Ska ta det till mig.
Riktigt fin sjal med riktigt fin kant!
Otroligt fin sjal, härlig kant, den skulle jag vilja ha själv........
Skicka en kommentar