söndag, juli 05, 2009

Nu handlar det om garn, dag +9

Jag börjar tappa tron på att det blir nåt barn här, så jag tänkte blogga lite om stickning istället! Såhär ser början ut på min minikofta som jag började på häromdagen. Följer inget mönster utan provar efterhand, jag gillar uppifrån-ner-raglan-metoden.

Jag har precis börjat öka för att få en ringning som ska gå lite omlott efterhand. Det ska också bli nån stickad eller virkad (eller båda!) kant runt ringning och ärmslut sen. I samma garn om det räcker, men annars i nåt lite tunnare. Funderar också att eventuellt göra nåt litet roligt broderi eller utsmyckning nånstans, eftersom stickningen i sig är så enkel. Har inte heller bestämt om jag ska ha knäppning med en knapp eller om jag ska sticka band att knyta under bysten. Det löser sig när jag väl kommer så långt.

På baksidan är jag riktigt nöjd, den sitter som den ska. Ärmarna ska sen bli lite längre också, får se hur långa de blir när jag stickat färdigt "kroppen" och hur långt garnet räcker. Det verkar dock vara drygare än jag trodde, är fortfarande på andra nystanet.

Ett litet problem syns dock när man tittar från sidan. (Och nu menar jag inte det faktum att gravidmagen är kvar!) Jag är betydligt större fram än bak, och jag behöver göra nån slags formnig för att få koftan att sitta snyggt över bysten, och så att den inte ska kännas säckig baktill. Funderar på nån slags korta varv-lösning, samtidigt som jag ökar för omlottringningen. Jag ska genast börja prova ut nån lösning på det hela, eftersom det verkar bli ännu en eftermiddag på balkongen...

12 kommentarer:

Annika Odelstav sa...

Korta varv har jag tänkt prova på nåt lämpligt, visst borde det bli bättre passform när man har lite byst! Din kofta sitter jättesnyggt så här långt, så det skulle nog passa bra!

Garntrollet sa...

Supersnygg! Vad är det för garn? Hur gör du ökningarna för omlotten? Många frågor :-)

Hoppas att bebisen vill komma ut till er snart!

Veronica Tingvall sa...

Den verkar bli supersnygg. Jag tycker så synd om dig...stackare. Väntan är så jobbigt men det blir en bebis tillslut det är jag säker på:-)
Kram/Veronica

Eva S sa...

Det blir en fin kofta. Varför inte bara göra några ökningar på framstycket vid raglanärmen?
Så jobbigt för dig att vänta....men det tar snart slut!
Lycka till!
Kram
Eva i lund

Anna sa...

Koftan ser ut att bli superfin!

Jag håller verkligen alla tummar jag har för att den där lille ska kika ut snart. Jag hoppades på 090705 för att det är snyggt men nu kanske det kan bli 090707 istället? 090709 är också fint. :)

Anonym sa...

Hej Kära Anna!
Jag undrade så hur det går, om bebisen kommit ut.
Nu vet jag precis. Håll ut, alla bebisar vill förr eller senare träffa sin familj. jag är oerhört imponerad av dina stickningar och virkningar. Kul att du varit på fotograferingen. Vilken vacker moder och kvinna. Kram kram och ha en underbar förlossning. Eva Berg

Sommarfröken sa...

Spännande!
Jag lägger till dig i min bloggläsarlista så jag lätt kan fortsätta läsa om äventyret!
Ha det bra!/Sommarfröken

metamorphosis sa...

Mina varmaste sympatier för väntan på bäbis. Jag har full förståelse för dina tvivel kring krabatens planer på att komma ut alls den närmaste tiden... ännu "roligare" blir det om man hinner åka in ett par vändor till förlossningen och bli hemskickad.. ;-)

Ruskigt snygg raglanskärning iaf! Nån sån variant vill jag göra den dagen jag ska sticka mig en sommarkofta!

metamorphosis sa...

...just ja! Håller tummarna för att bäbisen snarast tar sitt förnuft till fånga och bestämmer sig för att det är dags att komma ut!

Kristina sa...

Det är ju väl att du har ett arbete i händerna, annars skulle du väl bli väldigt otålig?

Kristina sa...

Kan det vara så att bebis anlänt nu när du inte har bloggat på några dagar. Annars önskar jag dig lycka till. Minikoftan ser helt underbar ut. Det där med stor byst kan vara ett pyssel. Även jag har lite större byst och det är inte alltid lätt att få till det som man vill. Men du kommer att lyckas.

Pixi sa...

ja jag börjar oxå tro att det har kommit en liten bebbe i dagarna,hoppas det för din skull!!Förståtr att det e väldans tungrott nu när du gått över med !! kram kram =)