fredag, juli 03, 2009

Protest, dag +7 (samt uppdatering)

Nu är det inte alls kul längre. Min hjärna och övriga kropp har lagt av helt, och jag vill inte mer. Vill inte vänta. Vill inte ha denna värme. Det verkar som att det stackars barnet i magen protesterar mot värmen på samma sätt som jag - genom att drabbas av total handlingsförlamning.

Jag är trött på allt nu så till den grad att jag vägrar sticka färdigt bebikoftan. Bestämd och med 3-åringslogiken "om inte du gör som jag säger så gör inte jag nåt för dig heller". På den nivån hamnar jag i värmen, trots att jag bär med mig en bordsfläkt till de rum jag förflyttar mig mellan.

Bara för att visa att jag menar allvar med det så har jag börjat proteststicka på en Minisweater-inspirerad minikofta till mig själv i det grågröna bomullsgarnet jag köpte häromdagen. Jag har faktiskt tagit kort på den, men det verkar som att kameran protesterar också, när jag ska överföra bilderna till datorn... Den vill väl inte heller nåt.

Vi får väl se om jag kan blogga med bilder imorgon - för nu tror jag inte längre på att det blir nåt barn förrän jag ser det!

NÅGON TIMME SENARE, NÅGON GRAD SVALARE:

Alltså, jag hoppas verkligen att jag inte ska skriva så många fler såna surinlägg som ovan. Ursäkta. Men det kändes just så.

Här kommer iallafall bilder nu (det visade sig att det var min hjärna som hade kortslutning, inte kameran, sladden eller datorn... överraskad, någon?).

Bebikoftan är alltså ganska snart färdig. Är nu halvvägs med första ärmen. Men, som sagt, nu strejkar jag med den, enligt ovan!

Sen minikoftan som jag börjat med, den har också kommit lite längre nu än på bilden, men här är iallafall en bild. Stickar på 4,5 mm, vilket blir lagom för mig när banderollen säger 5 mm, och garnet är alltså Debbie Bliss Pure cotton.

7 kommentarer:

Elisabeth sa...

Jag har läst din fina blogg lite till och från ett tag och följt magen. Hoppas den krymper snart nu, det är inte roligt med stora mager i sommarvärme.... Lycka till!

Medea sa...

Förstår att det är tungt nu. Men snart ska du se att det händer något. Fick själv min fyra i mitten av augusti 1990 och då hade det också varit några veckors hetta. Men som sagt, snart händer det nog något.
Kram från Efwa - Medea

Anna sa...

Jag tänkte att dag 6 var dagen då det hände något eftersom du inte skrev då. Stackars dig i värmen, kommer ihåg känslan i kroppen. Tungt.
Snart är det dags. Så himla roligt och spännande!

Helena sa...

Kämpa på i värmen. Precis när man börjar tro att det inte är någon baby alls i magen utan bara luft så brukar de få fart ut:)

Anna sa...

För min del får du skriva så många surinlägg du vill!!! Och vara hur treårstjurig som helst. Jag hade varit vansinnig om jag varit i dina kläder....

Tänker på dig!

India sa...

Man blir ibland trött på goda tips när man väntar barn, alla har så mycket åsikter så nu ska jag komma med en till.... skura golv!
Det funkade för mig båda gånger. Trodde jag skulle smälla av i värmen juni -92 när jag väntade mitt första barn. Tog i med städivern både då och andra gången och hej o hå då hände det. Så ett gott råd i värmen ner på alla fyra med en skurtrasa!
Håll ut...

Birgitta sa...

Hej!
Håller inte med India. Barnet kommer när det själv vill.
Det kanske har kommit nu på USA:s nationaldag. Men jag förstår din frustation nu i den enorma värmen.
Ha det så gott det nu går och du får gärna vara trotsig.
Kramisar Birgitta