Sjal med själ

Handgjorda saker har alltid betytt mycket för mig, både att ge och få. Och alltid, så länge jag kan minnas, så har min mamma fått nåt som jag gjort själv till jular och födelsedagar. Och det sitter i. Jag ser värdet i alla de där timmarna av engagemang och tanke på den som ska få det. Även i de stunder man repar upp för att masktätheten inte var ultimat, för det är hela processen som räknas, så det blir bra till slut.

Just nu är det julklappstankar på gång, och den här gången ska det bli en sjal. Till mamma. Både "sjal" och "till mamma" är återkommande i mitt kreativa liv, men änsålänge har dessa två aldrig kombinerats, så det ska bli spännande. Jag älskar ju spets, men min mer minimalistiska mamma vill inte ha för mycket. En Kiri-liknande sjal har påbörjats av garnet som har legat i min garnkorg sen i våras. När jag hittade babyalpackan var det kärlek vid första ögonkastet och jag köpte en härva. Eftersom det ska bli en ganska liten trekantsjal så hoppas jag att garnet räcker.
Och ja, jag gillar lila. Och sjalar.