N som i...

NEJ

Det är så mycket här i livet som vi säger ja till, bara för att det är enklast. Även om vi kanske innerst inne inte vill, oavsett om det är små eller stora saker det gäller. Det är inte bra, och jag tror faktiskt inte att någon mår bra av det i längden.

Själv har jag under det senaste året flutit med och låtsats som att min situation är okej. Visst, jobbig men ändå okej. Eller åtminstone blir det bra "snart". Men under all småirritation och ledsenhet har jag byggt upp mycket elände, som bara kom ut allt på en gång häromveckan: NEJ.

Det är inte så lätt, men jag tror att vi är många som borde säga nej lite oftare, lite fortare när vi märker att nåt inte är bra. Så det inte kommer till det stadium där man inte orkar nånting alls. Säga nej till det som dränerar en på energi, så att man orkar säga ja till de saker som är meningsfulla. Så att de fortsätter vara lustfyllda.

För mig är stickningen ofta en "livlina" när allt omkring är kaotiskt. Nåt att säga ja till och mena det.