Dämpade toner och lite kärlek

Jag erkänner, jag har börjat på ett nytt projekt. Igen. Det är sån jag är, och så länge jag får inspiration till nya saker får man ju vara glad. Om man ser det på det sättet. Nu har jag inspirerats av en väldigt enkel men fin sjal som jag såg hos Mustaa villaa.

Det är en sjal stickad uppifrån men med tre öknings-hålrader som stickas vart fjärde varv, och kantökningshålen förstås. Jag stickar min med slätstickning på stickor 5 mm i Soft Wool Silk från Gepard inköpt förra året.

Igår var jag i Kristianstad och passade på att besöka Helylle som hade stickcafé, där det var knökfullt av glada stickerskor. Där köpte jag Inca alpackagarn i en sval dämpad gröngrå ton som ska få bli kant- och detaljfärg till sjalen. Färgerna är mycket snyggare tillsammans än vad det ser ut på bilden.

Dessutom fick jag vara med om kärlek vid första ögonkastet. Det händer ju då och då i garnaffärer, och igår var det dags igen.

Föremålet för kärleken var en härva av Helylles babyalpackagarn i en svalgrönblåaktig nyans. Svår att beskriva men helt underbar.

Jodå, nån sjal ska det väl bli av det också eftersom det är så tunnt, 800 m/hg. Och det är väl ingen idé att kämpa mot sin natur, eller? Va, besatthet? Va, flera på gång redan? Jovisst, men vad gör det!?