Nu känns tiden mest som väntan. Alla omkring mig väntar nu. Nääär kommer bebin? Jag håller mig iallafall sysselsatt under tiden för att inte förlora förståndet helt. Igår var symaskinen igång, och tyger jag haft liggande länge blev äntligen gardiner och dukar.Av en 15 cm bred stuvbit från Marimekko blev det ett fodral till mina blockningsvajrar, nu är de betydligt mindre "farliga" när de har fått en egen påse att bo i mellan arbetspassen.
Sen får ju blöjorna ha en egen påse också, förstås. Om den lilla krabaten behagar komma ut nån gång.Frustrerad? JAG? Va!? Nu förstår jag inte alls...
Fast jag lärde mig genom kommentarerna på förra inlägget att bebisen inte kommer ut förrän stickningen till den är färdig (tack för viktig info ;) så jag har också avslutat kanten på koftan och påbörjat ärmarna.
Vädret är dock för svettigt att hålla på för länge med garn idag. Men man vet aldrig, kanske det blir tid ikväll att sitta på balkongen en stund också...
2 kommentarer:
Håll ut, + dagarna blir ett minne blott så småningom. Dotter kom +8 dagar fredag den 13, 13.00 2002.
Följer dig med spänning :-)
Hej!
Jag har varit i samma situation för ca 25 år sen jag fick rådet att putsa fönster, har Du testat det? Sonen föddes 10 timmar senare, säkert nån gammal skröna eller liknande, testa lycka till.
Kram Monica
Skicka en kommentar