Så här lite var förändringen efter 40-graders programmet (ja, jag har en ullintresserad treåring):
DET HÄR ÄR ANLEDNINGEN TILL ATT JAG ÄR RÄDD FÖR TOVNING!!! Det hände ju just ingenting! Jo, Cocoonkanten blev jättefin, men Alpacan trodde jag skulle tova sig mer. Vet ärligt talat inte riktigt vad jag hade väntat mig för resultat, men inte att det skulle bli såhär...
Blev besviken och väldigt oinspirerad (tillfälligtvis, snart tar nog envisheten över och jag vill experimentera igen!) och klippte upp rosmonteringen. Det gick faktiskt lätt att bara dra ut garnet som jag hade sytt ihop rosen med! Det hade knappt tovat fast i det virkade alls!? Kanske kan jag använda den som minihalsduk istället, haha.
Över till dagens trevligare kapitel. Det är inte jätteofta jag stickar saker till min man, men nu var det dags för en ny mössa till honom. Jag tycker att överraskningar är överskattade, så jag är inte så hemlig av mig med mina julklappsstickningar. Då är det viktigare att mottagaren tycker om garn och färg - och att det passar!
När den var färdig blev dottern väldigt fäst vid mössan och ville ha den. "Nej, den är till pappa" är såklart tråkigt att höra när man hittat nåt man tycker är mjukt och skönt... Och delar av garnet som blev över gick ju åt till kanten till ovanstående tovningselände också, men eventuellt får jag väl sticka en till henne också såsmåningom.
På makens huvud passar den också bra. Han gillar randigt - och jag tror att det mesta som jag har stickat till honom har varit randigt faktiskt (utom en helsvart ulltröja som tog flera år att orka få färdig!). Mössan är alltså stickad i Rowans garn Cocoon som är väldigt blankt och vackert i härliga rustika färger. Jag gillar inte att sticka mössor runt, så jag stickar på rundsticka fram och tillbaka istället och syr en söm bak. Stickade på stickor 6 mm (som vanligt mindre stickor än rekommenderat). 
Jag började uppifrån och ökade tills den var lagom i omkrets. Den här gången blev det faktiskt bara en gång som jag fick dra upp några varv och justera maskantalet. Slutligen en uppifrånvy på mössan också - på dottern fick resårstickningen en söt topp upptill istället, men maken är nöjd med att den är jämn på hans huvud.
Nä, nu måste jag nog koncentrera mig på min julklappssjal, vidare tovningsexperiment får nog vänta ett tag - åtminstone några dagar till, hm, undrar om jag inte måste komma underfund med hur det funkar snart ;)
3 kommentarer:
Men mössan blev ju i alla fall jättefin! Förstår att dottern vill ha en också!
Jag har bara tovat i maskin en gång, eller rättare sagt en gång gjorde jag det tre gånger. Det var en väska och innan jag fick ner den i lämplig storlek körde jag den i 60 gr tre gånger tillsammans med ett par jeans. Det hade jag hört skulle vara bra. Och till slut var den som sagt nere i önskat mått.
Så där får jag också göra när jag tovar , flera tvättar så man får de resultat man vill ha, eller man tror man vill ha, de är ju svårt, inte ens när man har "rätt garn" till ett mönster blir det alltid rätt,
Men på de igen , ha en go vecka på dej, Eva.
Jag är inte heller så bevandrad i tovningens värld.. Stickade nyss en lovikka-boll som skulle tovas. 60 grader krympte den inte så mycket som jag trott, så jag drog till med 95..! ..men då blev det mest blek :) Det var bara att sticka en mindre och prova igen..då fick 60 röcka. Jaja, tål att testas fler gånger..
Skicka en kommentar