Muddmani och virklust (och P!)

Jag har blivit muddgalen efter att jag stickade de lila pärlmuddarna, och har nu påbörjat två par nya! (Jojo, sluta tjata om alla påbörjade, ofärdiga projekt!)

Ett par pärlmuddar till i eget mönster stickade med Rowans 4 ply soft och svagt grönskimrande Miyukipärlor från Pärltorget. Stickar med 1,75 mm strumpstickor.

Jag passar på att låta detta bli ett ABC-leksinlägg (ähum, det var ett tag sen...) också och väljer P som i pärlor!

Dessutom har min virklust kommit tillbaka! När jag hade problem med min handled långa perioder i våras kunde jag knappt sticka alls, och än mindre virka. Och när jag försökt lite har handen sagt stopp genast.

Men nu har jag alltså börjat på ett par mudar från boken Virka Muddar! – så roligt det är att virka igen! Garnet är tjockare än det angivna, jag använder Gepards CottonWool som jag tycker passar bra till virkat.

Och virknålen! Jag fick i våras några Boye-virknålar, men har alltså inte virkat förrän nu, och vilken virknål!!! (Ja, de kräver såhär överdrivet många utropstecken!) Ligger helt perfekt i handen, har fin "balans" och kroken är helt perfekt utformad. Inte hade jag nån aning att det kunde vara sån skillnad. Nu virkar jag med storlek nr 2, som är 2,25 mm. Här ska det virkas :)

(Oj, pärlmuddbilden ser helt suddig ut även om den inte är det, kanske pärlorna blänker så mycket så det blir suddigt..!?)

O som i...

OFRIVILLIG FOTBOLLSSTICKNING

Jag är gravt ointresserad av sport. Fattar inte grejen med det alls. Tycker inte det är spännande, utan mest störigt och skränigt. Jag vet att det inte är många som förstår mig, men såhär är det. Min man däremot tittar gärna på fotboll, åtminstone om det är EM eller så. Och eftersom jag inte har andra argument för att inte titta på matcherna än jag inte gillar fotboll så blir det ändå ibland fotbollskanalen som får stå på.

Nå, inte går det nån större nöd på mig (om ljudet inte är för högt då:) eftersom jag har mina stickningar att ägna mig åt. Det är inte ens alltid jag tittar så himla noga på tvprogram eller filmer som jag själv valt heller, när jag sitter med en stickning...

Det som blir min ofrivilliga fotbollsstickning just nu är majsockorna, Seduction socks, som är halvvägs på första foten. Det känns som att de går snabbt att sticka, mönstret flyter på av sig själv. Och jag tycker de blir riktigt fina nu, när jag började om i svart garn.

Dessutom har jag påbörjat Titania-stickningen. TACK förresten alla snälla som har svarat mig angående storleksvalet. Känner mig oerhört ovan att ta ett sånt beslut eftersom jag sällan kommer så långt som till att verkligen påbörja en tröjstickning. Jag valde faktiskt ytterligare en mindre storlek, där det är nån centimeter i negativ rörelsevidd. Garnet är jättemjukt och jag stickar löst, så det kommer nog att bli töjbart, och jag vill ha den ganska tajt. Ska sluta med att skämmas över mina bulor här och var på kroppen, har jag nämligen bestämt mig för. Lite trist med den mörka färgen på garnet (det är antracitgrått), men jag ville bara komma igång, och detta hade jag hemma.

Imorgon är det Garnfolkets sista stickcafé på Ebbas för säsongen. Sen ska vi förstås sticka på WWKiP Day i stadsparken också den 14 juni.

N som i...

NEJ

Det är så mycket här i livet som vi säger ja till, bara för att det är enklast. Även om vi kanske innerst inne inte vill, oavsett om det är små eller stora saker det gäller. Det är inte bra, och jag tror faktiskt inte att någon mår bra av det i längden.

Själv har jag under det senaste året flutit med och låtsats som att min situation är okej. Visst, jobbig men ändå okej. Eller åtminstone blir det bra "snart". Men under all småirritation och ledsenhet har jag byggt upp mycket elände, som bara kom ut allt på en gång häromveckan: NEJ.

Det är inte så lätt, men jag tror att vi är många som borde säga nej lite oftare, lite fortare när vi märker att nåt inte är bra. Så det inte kommer till det stadium där man inte orkar nånting alls. Säga nej till det som dränerar en på energi, så att man orkar säga ja till de saker som är meningsfulla. Så att de fortsätter vara lustfyllda.

För mig är stickningen ofta en "livlina" när allt omkring är kaotiskt. Nåt att säga ja till och mena det.

L och M som i...

LITTERATUR

Böcker har alltid spelat en viktig roll i mitt liv. Nu är jag dessutom gift med en bibliofil, och våra väggar är fulla av bokhyllor, och inte en prydnadsfigur i sikte, nej, de är fyllda med böcker till bristningsgränsen.

Sedan stickningen fick allt större plats i mitt liv för några år sen har också avdelningen för stickböcker vuxit. Jag älskar alla typer av referensböcker, där man ser olika ytmönster, uppläggningar, monteringsvariationer etc. Även rena mönsterböcker använder jag som referensböcker och plockar ut en liten söt spetsmönsterslinga här och gör nåt annat av det, plockar idéer här och var ur litteraturen.

Ett av de senaste tillskotten till min stickbokhylla är Victorian Lace Today, som jag haft lånad så många gånger att det började bli pinsamt. Det här var helt enkelt en bok som jag skulle ha - både historik kring olika gamla spetsmönster, och naturligtvis de underbara spetssjalarna!

Den andra nykomlingen är Knitting New Scarves, med många roliga idéer och tekniker, t.ex. tredimensionell stickning. Den här boken var jag tvungen att köpa efter att ha sett Queen Mudds exemplar.

För jag har ju inget bokköpsförbud, och på nåt sätt ska man kompensera shoppingnerven :)

När min mamma hälsade på för ett par veckor sedan hade hon med sig en bokpresent till mig också - på finska! Det är Erika Knights' Koukussa virkkaukseen (originaltitel Essential Crochet), som faktiskt har riktigt söta mönster främst på saker till hemmet.

Men bland böcker är ju inte bara stick- och virkböcker som jag gillar, vilket leder till att även bokstaven M får vara med i dagens (eftersläntrande!) ABC-leksinlägg, nämligen M som i...

MORD

Och då menar jag litteratur om mord. Jag läser nästan uteslutande deckare nuförtiden, och kan inte somna utan att ha tillbringat en stund med en mysig mordhistoria först. Nu är det väl i och för sig inte själva morden som är det som fascinerar mest, utan snarare all psykologi och alla konsekvenser det får runtomkring. Gillar både hårdkokta och psykologiska spänningsböcker.

Några exempel bland många favoriter:

Laura Lippman - just nu läser jag hennes tredje översatta till svenska, Vad de döda vet.
Peter Robinson - har läst det mesta av honom, många av dem är riktigt riktigt bra!
Andrew Taylor - "Roth-trilogin" (som även visades som tv-serie i vintras!)
Donna Tartt - fantastiska historier!
Michael Connelly - Läst det mesta, gillar det mesta, även om det ibland är hårdkokt i överkant.
Camilla Läckberg - väntar ivrigt på hennes nya, Sjöjungfrun!

Vad gäller TV så är jag också beroende av serier som har med mord att göra, och jag bänkar mig glatt med en stickning i famnen framför allt från CSI till Miss Marple.

Om nån av er har läst bra, spännande böcker så tar jag gärna emot tips!

(Förresten, statusen för M som i Mysteriestickning: Jag ska repa upp min lilla början på Slow Bee, kom inte överens med pärlorna och stickningen blev inte lustfylld. Men nu har jag beställt nya från Pärltorget, tack för tipset Ulricha! De borde komma idag, hurra!)

K som i...

KALAS

Den gångna helgen har gått i kalasens tecken. Både jag och dottern har fyllt år, vilket har firats ordentligt med vårt första "riktiga" barnkalas för ett glatt gäng 4-åringar. Ballonger i hela huset, spindeltårta (rosa och chokladig, och läskig - gillar kontrasten!) och tjo och tjim och kladd överallt. Ja, såhär lär vi väl ha det i slutet av april ett antal år framöver nu.

Presenter
Inget kalas utan presenter förstås. Och vad passar bättre för en kakälskare som mig än Leila Lindholms nya bakbok. Dessutom är jag lite kär i Leila och allt hon gör, och boken är lika vacker och lustfylld som tv-serien var. Mums!


Dessutom fick jag lite smaskiga tillbehör till mitt garndrömmeri (även om jag inte får lov att använda dem riktigt än, men ojoj vad det kliar i fingrarna...), nämligen Knit Picks Harmony wood strumpstickor av mamma (från Tinttamarelli) och av maken fick jag Boye virknålar (som Maria fått in nu, ifall nån undrar var man får tag på såna fina presenter ;)

Körjubileum
Inte nog med familjekalas, dessutom har min kör, Carolinae damkör, firat 5-årsjubileum med en härlig konsert här i Lund. Jag har sjungit i många körer genom åren, med helt olika inriktning. För mig är det viktigt att kören har en hög ambitionsnivå och spännande musikaliska utmaningar - då blir det riktigt roligt. I Carolinae har vi underbara och inspirerande dirigenten Ulrika Emanuelsson, som också är kompositör, så i vår repertoar ingår naturligtvis en del av hennes fantastiska musik.

J som i...

JOBB

I flera år nu har jag varit utan jobb. Arbetslös. Har visserligen haft en och annan trevlig praktikplats där jag trivts bra, och som lett till nya kontakter och någon inhoppande jobbtimme då och då. Men det lever man ju inte på. Och så är det bara att fortsätta den jobbsökande tillvaron. Jag är innerligt trött på konsekvenserna av att inte ha ett jobb, allt från det ekonomiska till det sociala och rent mentala - man blir faktiskt lite knäpp av att inte ha nåt sammanhang att känna sig viktig i. För jag gick på det där med att man ska studera det man tycker är intressant. Så här sitter jag, med ett pärlband av intressanta ämnen inom humaniora, men utan jobb. Och ibland kommer de negativa tankarna. Onda cirklar är inga trevliga cirklar. Men de finns. Och jag vill ju jobba, och är duktig, om jag hade ett jobb där jag fick visa det...

Om jag inte hade en sån meningsfull hobby som stickning vet jag allvarligt talat inte hur jag hade klarat detta! Förresten TACK för alla fina kommentarer på förra inlägget, blir glad och stolt!

På tal om att tacka, förresten, så gjorde jag bort mig härförleden. På stickcaféet har jag ju på kort tid lärt känna massor med nya härliga människor, och det är inte det lättaste att komma ihåg alla namn... En del vet jag att jag inte kan, men i några fall trodde jag faktiskt att jag hade rätt namn på rätt person. Men när jag skulle tacka Marianne för att hon hittade virkgaffeln till mig, så bidde det nåt kopplingsfel i hjärnan. Så, förlåt Marianne, det är irriterande när namn blir fel. Men nu kommer jag inte att glömma vad du heter iallafall ;)

I som i...

INSPIRATION

Att hålla på med något kreativt, oavsett vad det är, innebär också att man ständigt söker, och får, inspiration till det man håller på med. För mig kommer ispirationen från lite olika ställen och jag tänkte idag berätta lite om det.

Garn
Som jag skrivit om tidigare så är såklart garn helt nödvändigt i mitt liv och jag inspireras ofta direkt av garn. Det som jag dras till är ofta vackra ull- eller ull-silkegarner. När man kommer in i garnbutiker är det också beroende på hur det ser ut där, hur atmosfären är, vilken grad av hysteri det genererar :) Snygga, välorganiserade och personliga garnaffärer är ju värsta adrenalinrushen! Och att få ta med sig hem nystan och härvor därifrån är ren lycka! Samma kriterier gäller förstås också nätgarnaffärerna, även om adrenalinflödet som uppstår vid garnklappning inte uppnås vid garnsufning :)
Favoritshopping: Fröken Garn, Helylle, Marias garn, Nysta, Garnkorgen, Garnhärvan, Sommerfuglen och Uldstedet

Tidningar/böcker
Jag älskar att bläddra i vackra stickböcker och -tidningar. Böcker jag gillar är ofta referensböcker, men även mönsterböcker är trevliga. Då mest för att hitta en fin detalj eller ett fint spetsmönster, att plocka ut och använda till något "eget". Samma sak gäller nog med tidningar, men där är det allt som intresserar, från artiklarna, krönikorna, mönstrena till reklamen! Böcker och tidningar som är mer "tekniska" är också roliga.
Förutom direkt stickrelaterad litteratur inspireras jag också från andra tidskrifter, allt från Damernas värld till Hemslöjden. En detalj, en färg eller ett sätt att bära ett plagg kan få igång fantasin.
Favorittidningar: Interweave knits, Interweave crochet, Knitty, Ulla
Favoritböcker: handarbetsavdelningen på Malmö stadsbibliotek, Bonniers stora bok om stickning, Fitted knits, Victorian lace today, Crochet inspiration, Sticka, Big girl knits, Heartfelt med flera!

Mode
Självklart påverkas vi, mer eller mindre, av det som är mode och trender. Och jag kan inte räkna hur många gånger jag sett nåt snyggt och dyrt (som man absolut inte har råd att ens tänka på att köpa!) och sagt "det där kan jag göra själv". Känner ni igen er? Min mamma säger att även min mormor var sån, gick och tittade och hittade inspiration på fina gatan, sen hem och sy eller sticka själv. Smart och roligt! Samt att det ju alltid blir personligt när man gör det själv.

Min dotter
Ibland är det direkta behov, t.ex. att hon behöver en fuskpolo att ha under vinteroverallen, som gör att jag stickar till henne, men ofta är det också vad hon kan tänkas vilja ha. Hon har bestämda åsikter redan och vet vad hon tycker om för garner och färger. Just nu: rosa och grönt (vilket gör att jag själv börjar gilla grönt!). Då är det bara att hänga med - uppfriskande!

Människor
Har alltid tyckt att det är spännande att (smyg)titta på folk ute på stan och överallt där man är hur de klär sig, både vad de har på sig och hur de bär det. Nästan roligast är det att kika på stilar i Köpenhamn dit vi åker på dagstur då och då. Där verkar folk vara lite modigare och påhittigare i sitt uttryck. Inspirerande! Sen kan jag ju se nåt som är häftigt och snyggt på någon annan, men som jag själv inte skulle kunna/vilja göra exakt så, men att en något t.ex. är snyggt och överraskande kombinerat är i sig en inspirationskälla.

Hemslöjd
Många år av mitt vuxna liv har jag klätt mig nästan enbart i svart. Sen kunde jag tänka mig detaljer av nån färg, helst rött. Efter några år även lila och rosa. Men särskilt färgglad var jag definitivt inte. När jag förra året jobbade på Hemslöjden Skåne omgavs jag dagligen av en sån färgprakt att det ju var helt omöjligt att inte påverkas, och sen dess har jag tänkt mycket på färg, deras inneboende egenskaper och förhållande till varandra. Och nu är jag, om än inte en färgglad uppenbarelse ännu, så åtminstone betydligt mer nyfiken på färg, och tycker det blir jättedeppigt om jag nån dag bara råkar ha svart på mig. Och det är inte bara på kläder och garn jag reflekterar över färg, utan överallt - olika nyanser av färger, var de finns, vad de säger, hur de passar ihop, eller vad som skulle behöva tillsättas för färg för att göra något komplett. Jag har aldrig nånsin gillat orange och gult, men nu kan jag t.o.m. tycka att några prickar citrongult kan vara det som behövs för att liksom lyfta de andra färgerna om jag t.ex. planerar en flerfärgsvirkad mudd eller nåt. Från det mustiga yllebroderiet som jag började intressera mig för var jag också tvungen att börja tänka på färger mer. Om jag ville brodera nåt på svart tyg och bara tog fram de rosa-lila-röda garnerna blev det helt platt, det behövdes mer färg, helt enkelt. Och jag känner mig så berikad som på nåt sätt har upptäckt färg! Det låter nästan fånigt, men det är så det känns! Och i den färgglada folkkonsten finns det oändligt mycket att inspireras av, både vad gäller färg, form och uttryck. All kunskap som finns i hemslöjden med alla tekniker är ju jätteviktiga att de hålls vid liv, och när det tar nya vägar och ibland oväntade former blir det riktigt spännande - det är levande hemslöjd!
Läs vidare: Hemslöjden, Slöjdmagasinet, Kulturen, Kurbits, Lejondolken, DoRedo (och allt annat fantastiskt som Katarina Brieditis hittar på)

Bloggar och övriga internet
Sedan jag upptäckte att det finns stickbloggar för ett par år sedan läser jag nyfiket olika bloggar om stickning och virkning. Intressant och ofta lärorikt dessutom att läsa om allt från garnglädje till mönsterkrångel och boktips. Sen är det ju fascinerande hur olika man tycker om vissa saker, och det i sig kan faktiskt fungera som en inspiration, antingen att man får nya idéer som man kanske inte ens hade tänkt på att testa, eller så blir man ännu säkrare på nåt man redan tyckt.
Den stora mötesplatsen för svenska stickare är Stickamera, och för all världens stickgalna är det Ralvelry, där man kan tillbringa alldeles för många timmar!
Surfa vidare: blogglistan hos Stickamera, Ravelry

Garnvänner
Att sticka tillsammans är rena rama friskvården! Alla är så glada och besatta av samma sak, och alla håller på med olika spänande saker som man kan titta på och fråga om. Vi lär oss om och av varandra när vi träffas och stickar och virkar tillsammans. Vårt stickcafégäng Garnfolket här i Lund är redan, efter bara någon månads existens, jätteviktigt för mig. Även stickcaféerna hos Fröken Garn och kontakten med de andra Sticka!s lokalföreningar i Skåne ger glädje och inspiration.
Titta in hos: Garnfolket, Sticka! med lokalföreningar, Fröken Garn

H som i...

handhelvetet

Har nu varit till en arbetsterapeut, som konstaterade att det INTE är nån muskelöveransträngning som mitt handledsont beror på, utan något med själva leden.

Jag är livrädd för att aldrig kunna sticka mer! Visst, jag är kanske dramatisk, men för musiker eller hantverkare av olika slag är det ju mardrömmen att inte kunna använda sina händer!


Har nu försetts med en ordentlig stödskena för att kunna vila handleden iallafall.

Är så rastlös så jag tror att jag håller på att bli knäpp på riktigt! Alltså allvarligt, det här stickförbudet (och väntan på vidare utredning) är TORTYR!

Har ju några böcker i bokhyllan förstås... men böcker är inte lika lustfyllda som garn.

G som i...

GARN

Föga överraskande kanske, men det som är A och O i mitt kreativa liv är faktiskt garn! Det är nästan alltid där det börjar, ett fint härligt garn som jag måste ha. Ni som läst bloggen vet att jag skrivit om det här tidigare också.

Och jag har mycket garn, i skåp, korgar och lite överallt, som jag inte stickar av - just nu! Ofta är det så att jag och garnet måste leva ihop ett tag innan vi kan känna in oss för vad det ska bli. Så funkar jag och det trivs jag med! Jag skulle verkligen känna mig fattig utan mina garner.

Så jag måste sluta ha dåligt samvete över alla mina garninköp, det är ju så att jag verkligen har ett personligt förhållande till alla olika härvor och nystan - jag skulle definitivt få klaustrofobi om jag bara hade garn till aktuella projekt, hu!

Det garnförhållande som har vuxit sig starkt nu senast är med mitt julklappsgarn, som häromkvällen började sin resa på mina stickor för att bli en Candle flame-sjal.

Garnet är ljuvliga, mjuka Malabrigo lace i färgen Purple mystery. Stickar med tre aviga maskor mellan "lågorna" som jag sett vissa andra göra också. Addi lace stickor 3,5 mm. Jag njuter!

Bonus-G: Gnälltant
Detta är helt OT men jag måste bara få det ur mig, för idag är jag en gnälltant. Var med dottern A, som alldeles snart är 4 år, på barnteater idag och såg Ja-trollet och Nej-trollet. Och det var så dåligt och tråkigt! A är redan teatervan och har sett många barnföreställningar, och idag var även hon, för första gången, uppenbart missnöjd. På (barn)teater vill man bli hänförd och berörd och liksom komma in i den magiska sagobubblan, men det fanns inget sånt alls idag. Trist! (Och respektlöst mot alla barn som kommer förväntansfulla och dessutom får betala 80 kronor för de 25 minuterna...)
Jag vill förresten tillägga att boken med samma namn av Inger Edelfelt är charmig och tankeväckande!

F som i...

Finland

Jag är född och uppvuxen i Finland och bodde där tills jag som 23-åring flyttade till Sverige. Jag är finlandssvensk (betecknar nationalitet och språk) och finländare, och alltså inte finne (som förutom nationalitet även innebär finskspråkighet).
Slut på lektionen :)

Numera är jag då exilfinländare som bor och trivs i Skåne, men när vi reser nånstans så blir det nästan alltid "hem" till Finland.

I den här veckans ABC-leksinlägg ska jag fokusera på nåt som är högst relevant: garn! Ifall nån av er som läser nån gång ska semestra i Finland eller annars bara är intresserad.

GARNER
Finlands största garnproducent är Novita, som förutom garn även gör en egen tidning med stick- och virkmönster för sina egna garner.

Ett nytt finländskt garnmärke på marknaden är teetee (som finns att köpa i Sverige också) som tillverkar garner med bl.a majs (!) och ull&silke.

Fina garner hittar man också hos Wetterhoff som förutom ryor och färgningmaterial har ull&silke-, ull- och lingarner. Ull-silkegarnerna Sivilla och Silvia säljs i Sverige under namnen Silla och Viva.

Klassiska Vuorelma som är specialiserade på folkdräkter och ryamattor har även fina garner. Ytterligare en klassisk tillverkare av finskt garn är Pirkanmaan Kotityö som gör Pirkanlanka och annat.

Jag vill också ta upp Raijan Aitta, eftersom jag för några år sedan besökte dem! Tillverkar textilier av lin och garn av lin och ull-lin.

SHOPPING
Många av garntillverkarna har nätshoppar, men ska man köpa garn i Helsingfors beger man sig till Menita på Högbergsgatan i centrala staden. På samma gata ligger bokhandeln Hobboks som har en stor handarbetsavdelning med det allra senaste - böcker på både finska och engelska (enstaka svenska) som åtminstone inte jag sett i någon annan fysisk bokhandel.

Mer Helsingforsshopping kan man roa sig med hos Helsky, som är en av många Taito shop-butiker. Där kan man förutom hantverk också köpa bl.a. stickkit från Neule on irti.

En annan butik i Taito shop-kedjan är Loftet i Vasa, och nu börjar vi närma oss mina hemtraker. En bit utanför Vasa ligger Korsnäs och därifrån kommer den traditionella Korsnäströjan, med både virkning och stickning.

SURFA VIDARE
Vill ni surfa vidare om stickning (mestadels) på finska ska ni inte missa Finnish knit blogs och finska sticktidskriften på nätet, Ulla. Hos Marjutin neuleet finns en mycket bra länklista till allt och lite till som rör stickning i Finland.

Och om ni är intresserade av Finland ur annat perspektiv än garnsynvinkeln kan ni besöka Visit Finland.

Längs kusten i Österbotten, Åboland och Nyland kan man ofta klara sig på svenska, men inte på alla ställen. Därför kommer här en liten ordlista med det mest akuta om ni besöker Finland:

Lanka - garn
Neulonta - stickning (så om nåt börjar på neule- är ni på rätt spår!)
Virkkaus - virkning
Lankakauppa - garnaffär
Villa - ull
Puuvilla - bomull
Pellava - lin
Puikot - stickor

TILLÄGG: Jag fick precis ett jättebra tips från Marianne på Ekebo design om finländska nätbutiken Tinttamarelli som bl.a. säljer KnitPicks stickor, och jag som är så nyfiken på harmony wood stickorna! Tack för tipset! Här ska önskas födelsedagspresenter, hehe...

E som i...

Eva Dahlgren

Det började nog med En blekt blondins hjärta 1991. Då drabbades jag totalt av hennes texter och musik. I den ordnigen. Men mest i kombination. Och sen dess har hennes musik alltid funnits hos mig, alltid varit ett slags stöd, alltid gjort mig lugn. Snart skaffade jag alla hennes tidigare skivor också, och de nya så fort de kom, och kan fortfarande bara lyssna och lyssna. Tycks aldrig tröttna! Jag känner en sån kraft och närhet till livet - vad det egentligen handlar om - i hennes texter.

Det känns som att jag bara kommer låta banal om jag berättar om hur viktiga hennes texter varit för mig... men tycker att hennes musik är vacker, modig och känslig på samma gång. Och viktig! Hon sätter ord på det som är viktigt, t.ex. från skivan Snö från 2005 finns följande rader i låten "bob hund":

Så många dagar nätter veckor går
när jag bara följer spår
så många dagar som jag struntar i
att varenda liten sak jag gör
till slut blir mitt liv

Borde man tänka på varje dag när man går omkring och är irriterad över struntsaker.
Från samma skiva (ja, det är den jag lyssnar på mest just nu) i låten "väntar mig brunt":

jag vill vara
ung men inte oerfaren
vild men inte farligt galen
fri med en välkänd himmel
att sväva i

Istället så.

Läs mer på Eva Dahlgrens officiella hemsida.
Bilden är därifrån och fotad av Mikael Jansson.


Alternativt E-ord:
Jag vill också lite såhär vid sidan om ta upp ensamhet. För mig är det livsviktigt att då och då få min dos av ensamhet för att jag inte ska bli knäpp och uthärdlig för mig själv och min omgivning. Jag tror att många är rädda för att vara ensamma, men jag tror det är helt grundläggande för resten av livet att man ska trivas att vara ensam med sig själv. Hur tänker ni om ensamhet?

D som i...

drömmar

För en garndrömmare är naturligtvis drömmar veckans ord.

Drömmar innebär för mig att drömma om garner, färger, olika projekt av olika garner jag antingen har eller inte har (än!).
Att drömma innebär för mig att leva, att vilja saker och ting. I drömmen ryms också hopp. Oavsett om livet är jobbigt eller jättehärligt är det viktigt att inte ge upp drömmarna, hur små eller stora de än är och oavsett om de handlar om stickningsdrömmar eller helt andra slags. Förhoppningsvis uppfylls några av alla drömmar då och då också!

Ibland hör man nån säga "sluta drömma", jag tror tvärtom - dröm mer!

Lagom till dröminlägget tänkte jag visa min nya logga:

C som i...

Café

När jag flyttade hemifrån som 19-åring fick jag plötsligt upp ögonen för caféerna. Som uppvuxen på landet, nästan utan caféer att prata om, och definitivt utan cafékultur ("kaffet kan man väl brygga hemmavid") var det plötsligt jätteroligt att sitta på café och dricka, äta, prata och titta på folk. Till en början var väl inte ett bra kaffe så högprioriterat heller, det var mer grejen att sitta på café. När jag flyttade till Lund för 10 år sedan fick jag första gången caffe latte i glas, och det kändes jättetrendigt :) Dessutom smakade kaffet godare än på tantcaféerna hemma i Finland.

Har alltid också gillat att sitta ensam på café, sitta med mina egna funderingar, lika mycket som att dela stunden med vänner. Som arbetslös småbarnsförälder är det ju inte så tätt springande på caféer nuförtiden, men när jag är i Malmö besöker jag gärna Lilla kafferosteriet där man får välja vilken kaffeböna och vilken rostning man vill ha. Har blivit mer kräsen vad gäller kvaliteten på själva kaffet, samtidigt som ju caféet som sådant måste vara mysigt!

Nu är det ju också väldigt aktuellt med stick-café, med det nya stickgänget som börjat träffas här i Lund. Och det är väl ett perfekt sätt att kombinera två trevliga företeelser, stickning och caféliv!

Dessutom väljer jag gärna en bit god Choklad till kaffet också! (kunde inte låta bli, velade nämligen länge mellan att skriva om mitt chokladförhållande eller caféer...)

B som i...

bloggen, alltså min blogg - Annas garndrömmar

I sommar blir det 4 år sedan som jag som mammaledig och lite bebissnacksuttråkad en kväll satt och slösurfade lite. Då råkade jag hitta en e-postlista om stickning och blev plötsligt lite piggare och gladare. Åå, en massa andra sticknördar, tänkte jag, vad roligt! Sen tog det inte lång tid innan jag upptäckte bloggvärlden också, alla duktiga och inspirerande stickerskor som delade med sig av sina stickliv i bloggform.

Först, för ett år sen kanske, tänkte jag att jag borde också skaffa en stickblogg, så jag får piskan på ryggen och gör färdigt åtminstone hälften av alla "måste-bara-testa-lite"-stickningar jag påbörjar. Fast då var det nästan mest på skoj. Men efterhand så tänkte jag att jomen, det kanske inte skulle vara så dumt ändå. På riktigt. Och sen när vi placerade den stora nya datorn på lilla skrangliga skrivbordet som är inklämt i ett hörn i sovrummet blev det verklighet med en egen blogg, där jag kan dela med mig av mina garndrömmar.

Inte för att jag precis har hållit nån balans mellan uppvisande av nya garner/stickprojekt och färdiga resultat de här första tre månaderna, men det är ju ändå jätteroligt att blogga! Och jag blir lika rörd och lycklig varje gång som nån lämnar en kommentar här, på min blogg!

A som i...

Agnes

Min fina dotter heter så, och därför finns det på A inga alternativ för mig.
Agnes som är intresserad av mitt stickande och som är så respektfull över pågående stickningar som ligger lite här och var i lägenheten. Som ofta vill ha nästan allt jag stickar genom att förhoppningsfullt och smörigt säga "den är till mig". Som ibland sitter med ett garn i famnen och bara trasslar runt med det och leker att hon stickar (hon fyller snart 4, kanske snart dags att lära henne på riktigt!).
Och som är klok och envis och härlig.

Så roligt att ABC-leken är igång. Hos mig kommer det bli en blandning av stickrelaterade och mer personliga saker när jag väljer veckans ord.