Lite fokus hade inte skadat

Det känns som att jag inte kommer nån vart. Jag stickar lite och virkar lite men det blir inget av det. När jag plockar fram alla projekt som verkligen är aktuella så ser samlingen ut såhär.


Halsplaggsraden överst:

- Aeoliansjalen. Klart aktuell, men det är inte varje dag jag har ork till pärlpillet. Men jag vill få den färdig innan bebin anländer.
- Lace ribbon i lingarn. Min "tråkstickning" när jag behöver nåt i händerna utan att behöva tänka :) Mycket viktigt att ha en sån stickning på gång!
- Min fina smoke ring-krage. Kom bara av mig med den, även om det inte är så mycket kvar. Anledning okänd, men ligger troligen här på bordet också :)
- Oj, här ligger ju fortfarande min ofärdiga Swallowtail. Slutade sticka på den när garnet trasslade sig nåt förfärligt. Men jag vill inte klassa den som UFO än... Kommer ju att bli jättefin – om jag bara stickade den färdig nångång!

Sen till de mindre sakerna i nedre raden:

- Barnvagnsnätkassen. Rolig att virka och fin färg, men jag tror det blir för tjockt, och kommer att behöva köpa myycket mer garn. Det vill jag inte. Åtgärd: repa upp och virka med enkelt garn.
- Sommarmössa till dottern. Beställd i "tuttifruttigarn". Snart färdig.
- Sommarmössa som ska bli present till en liten Hilma.
- Marssockorna Nutkin. Snart snart färdiga, faktiskt. Tro inget annat!
- Halvvantarna i tvåfärgsstickning, som var så roligt att lära sig. Sen kom värmen. Men till hösten har jag inte mycket för dem om jag inte stickar den här färdig.

Vad håller jag på med?! Såhär är det ofta, utom när jag får nåt riktigt ryck med nåt ovanligt roligt projekt och bara stickar på det. Men nu, denna känsla av att inte komma nånvart. Men jag befarar att jag drabbas av klaustrofobi om jag bestämmer mig för att beta av ett projekt åt gången...

Dessutom har jag ju annat jag vill börja på; knästrumporna, en bebikofta och fina klänningen. Men nej, jag kanske får försöka åtgärda lite av det påbörjade först. Jo, det ska jag. Så får det bli.

Är det nån annan som överhuvudtaget känner igen sig i det här? Hjälp mig!

Ut ur skamvrån

Nån julkalenderstickning blev det trots allt inte den här gången. Däremot blev jag påmind om min swallowtailsjal när jag var på stickcafé i torsdags, och delade soffa med en olivgrön swallowtailstickning.

Har rotat i korgar och lådor, det är ju månader sen jag ens har tänkt på den senast! Slutligen, lätt tilltufsad längst ner i en korg hittade jag den.


Så förlåt kära fina silkesblåa sjal, nu ska jag försöka ta bättre hand om dig. Kanske får du till och med vara med på nyårsfirandet om vi kommer riktigt bra överens.

Allt på en gång

Om man inte bloggar så ofta, finns risken att det blir ett jätteinlägg med en massa olika saker, som sinsemellan inte hör ihop, på annat sätt än att de hör ihop med mig. Så blir dagens bloggning för mig.

Februaridam(er) i juli
Först ut är Februarikoftan. Min första härva garn (Araucania Nature wool, som ni vet) räckte precis exakt till hela det rätstickade partiet. Och nu ser ni ju att jag börjat sticka ner på spetsmönstret.

Tyckte inte att storlekarna och ökningarna var riktigt som jag ville, så jag har trixat och räknat en del och hamnar nu ungefär mitt emellan storlek M och L.

Dottern är alltid glad över att få hjälpa till, hennes uppgift brukar vara att dra ut mer garn, men idag fick hon springa efter mig och hålla nystanet. Vilken lycka!


Beslutsångest för mitt blåa silkegarn
Det här är en väldigt liten början på Melon scarf. För det var ju den jag tänkte sticka från början. Men efter en mycket kort stund insåg jag att det här garnet och det mönstret inte var gjorda för varann, ja, inte för mig iallafall. Fast sjalen vill jag nog sticka nångång, men då istället i nåt lätt och tunnt ullgarn, kanske med avvikande färg på kantbården... Men det är en annan historia.

Istället påbörjade jag en Swallowtail shawl. Ungefär såhär långt som på bilden kom jag med stickor 3,5 mm. Då började jag tycka att den såg lite slattrig och lös ut. Beslutsångest igen, skulle jag repa upp och välja mindre sticka, eller köra på?

Efter att ha inspekterat Carinas vackra version i turkost (som hon hade stickat på 3,5) insåg jag att det blir bättre om jag går ner i storlek, eftersom jag stickar så löst. Och det som syns på bilden nu är omstickat med 3,25:or. Nu är jag nöjd.

Om man tittar noga uppe på nystanet på den första bilden ser man några pärlor, det är Miyukipärlor i storlek 6/0. Eventuellt kommer jag att sticka in dem nertill istället för de stickade bubblorna. Inget bestämt än, det är bäst så, annar kommer jag ju bara att ändra mig igen...

Förvaringen fixad
Idag har jag sytt av mina mödosamt utvalda tyger. Det blev några påsar i olika storlekar att förvara mina olika stickprojekt i när jag är ute på vift.

(Nej, jag vet, bilden är inte den bästa, men försök själva hålla upp 4 påsar så de ryms och syns, så får ni se!)

Det var så roligt att sy, borde verkligen göra det oftare. Nu vill jag köpa mer tyg :) I mer vågade mönster och kombinera vildare med färgerna.

Nu ska jag faktiskt ha lite sommarlov från bloggandet, och under tiden njuter jag av att sticka och dricka egengjord rödvinbärssaft, mums!