Blockade sockor

Allt går lite långsammare för mig nu. Magen är stor och orken lite mindre än vanligt. Men nu har jag äntligen sköljt upp och blockat mina färdiga Nutkinsockor.

Mönster: Nutkin som var marsmönster i sockklubben.
Garn: Egenfärgat sockgarn.
Stickor: 2,25 mm
Ändringar i mönstret: Bytte ut resår, häl och tå till egna varianter... Dessutom har jag spegelvänt varannan mönsterrapport för att få ett symmetriskt mönster.

Och nu förstår jag inte hur jag kunnat leva utan mina Succaplokki-sockblockare! Det är ju så smidigt och enkelt och blir snyggt och fint.
Mina har jag beställt efter från Finland, men jag såg nyligen att man numera även kan köpa dem på Etsy!

Marssockor blev majsockor...

När jag inte hann sticka mina Nutkins färdiga i mars, så kom jag helt av mig med dem. Men eftersom jag nu så gärna vill börja sticka på knästrumporna som var majmönster (ja, det börjar ju vara på tiden!) i sockklubben, och de stickor jag behöver har alltså suttit i den halvfärdiga sockan... Men nu! Bara 2 månader eftersläntrandes, men ändå – färdigstickade!

Återkommer med fler och bättre bilder när de är fästade och blockade.

Lite fokus hade inte skadat

Det känns som att jag inte kommer nån vart. Jag stickar lite och virkar lite men det blir inget av det. När jag plockar fram alla projekt som verkligen är aktuella så ser samlingen ut såhär.


Halsplaggsraden överst:

- Aeoliansjalen. Klart aktuell, men det är inte varje dag jag har ork till pärlpillet. Men jag vill få den färdig innan bebin anländer.
- Lace ribbon i lingarn. Min "tråkstickning" när jag behöver nåt i händerna utan att behöva tänka :) Mycket viktigt att ha en sån stickning på gång!
- Min fina smoke ring-krage. Kom bara av mig med den, även om det inte är så mycket kvar. Anledning okänd, men ligger troligen här på bordet också :)
- Oj, här ligger ju fortfarande min ofärdiga Swallowtail. Slutade sticka på den när garnet trasslade sig nåt förfärligt. Men jag vill inte klassa den som UFO än... Kommer ju att bli jättefin – om jag bara stickade den färdig nångång!

Sen till de mindre sakerna i nedre raden:

- Barnvagnsnätkassen. Rolig att virka och fin färg, men jag tror det blir för tjockt, och kommer att behöva köpa myycket mer garn. Det vill jag inte. Åtgärd: repa upp och virka med enkelt garn.
- Sommarmössa till dottern. Beställd i "tuttifruttigarn". Snart färdig.
- Sommarmössa som ska bli present till en liten Hilma.
- Marssockorna Nutkin. Snart snart färdiga, faktiskt. Tro inget annat!
- Halvvantarna i tvåfärgsstickning, som var så roligt att lära sig. Sen kom värmen. Men till hösten har jag inte mycket för dem om jag inte stickar den här färdig.

Vad håller jag på med?! Såhär är det ofta, utom när jag får nåt riktigt ryck med nåt ovanligt roligt projekt och bara stickar på det. Men nu, denna känsla av att inte komma nånvart. Men jag befarar att jag drabbas av klaustrofobi om jag bestämmer mig för att beta av ett projekt åt gången...

Dessutom har jag ju annat jag vill börja på; knästrumporna, en bebikofta och fina klänningen. Men nej, jag kanske får försöka åtgärda lite av det påbörjade först. Jo, det ska jag. Så får det bli.

Är det nån annan som överhuvudtaget känner igen sig i det här? Hjälp mig!

Så gick det i mars

Nä, några färdiga Nutkin-sockor till sockklubben blev det inte. Det blev såhär långt hunnet bara. Det innebär att jag inte får vara med och tävla nu, men det är ju inte hela världen.

Hela förra veckan och helgen har nämligen gått i sångens tecken - min kör har haft en intensiv helg med två konserter, och jag har inte så mycket som hunnit tänka på stickning under tiden!

I fredags hann jag iallafall en sväng till symässan i Malmö. Tyckte att mässan var roligare i år än tidigare, bl.a. fler garnmontrar. Och som jag redan antydde så har min köpfria månad inte gått så lysande, och förstås blev det lite köpt på mässan också :)

Först och främst ett korsstygnsbroderi!!! Redan förra året blev jag helt kär i Fingerfärdas charmiga broderier, och i år slog jag till på den här söta duken som heter Kråksång. Så nu ska här sys korsstygn, minsann!

Lite tyger följde också med hem, turkosa linnetyger, och en blommig vaxduk till balkongen. Och prickigt är ju aldrig fel, kommer alltid till användning så småningom!

Sticka! var också med på mässan och Stick Opp, Garnfolket och Spedorna var de lokalföreningar som stod i montern.
Sist men inte minst, mitt enda garnköp på mässan. Jag fastnade för Garnpalettens handfärgade ullgarn. Nån som förvånas över färgvalet?

Det är inte lätt...

Just nu handlar allt om att jag verkligen vill börja på Aeolian-sjalen.

Jag har garn, blått Duo silke/merino, och pärlorna har precis anlänt från Pärltorget, storlek 8/0 från Miyuki. Jag har bara 1 härva så jag tror det får bli den lilla sjalstorleken.

Men eftersom jag har så lätt för att bara börja på nya saker hela tiden så tänkte jag att antingen en marssocka eller min smoke ring måste bli klara först, så nåt annat också går framåt. Kragstickningen har jag inte rört på nån vecka nu. Sockan då? Jo, den första är nästan klar nu. Men det känns inte bra. Den där börja-på-sjalen-nerven stör.


Jag borde också börja sticka på en minikofta i detta nya garn, mjölkgarn!, som maken hade med hem från den senaste stockholmsturen. Vår snart-5-åring har plötsligt bytt färg helt, och nu ska det helst vara turkost eller blått eller limegrönt. Ja, det här garnet hade lite av alla, så vi får se om hon bli nöjd. En kort och kortärmad kofta har iallafall stått på önskelistan ett tag nu.

Som nåt slags kamouflage till allt jag skulle göra i tur och ordning började jag helt plötsligt att virka lite av mitt nya Lenpur Linen istället.

Som om DET skulle vara mer befogat än att påbörja sjalen eller barnkoftan!

Istället blev ju detta ännu en nystartad grej som kommer att läggas undan när jag väl börjar med sjalen...

Det är inte lätt att förstå sig på sig själv alltid.
Men ikväll börjar jag nog på sjalen ändå. Tror jag mår bäst så.

Förresten, jag fick en fin utmärkelse av Mikaela som bloggar på Stickäventyr. Tack så mycket! Jag skickar den tillbaka till dig, men nöjer mig med det, eftersom jag skickat den vidare tidigare i vintras också.

Sockskaft och kärleksknutar

Volangen på mina marssockor var som bekant ingen hit. Såhär blir det bättre – inte försöka krångla till för mycket, nej, det blir bra med vanlig 1 avig 1 rät i bakre maskbågen-början. Snart dags att börja sticka på hälen (som jag inte heller kommer att göra som i mönstret...).

Igår var jag på stickcafé, och en ny bekantskap satt och virkade en sjal med kärleksknutar. Jag har förstått att det inte är svårt, men inte riktigt vetat hur man gör. Men nu vet jag :)

Här är min första provsnutt och jag förstår att det är beroendeframkallande! När jag kom hem var jag tvungen att rota fram ett ensamt bortglömt nystan Kidsilk haze som nu får bli min testsjal med kärleksknutar.
I övrigt var förstås nya Knitty ett av kvällens samtalsämnen. Vi var många som tyckte att det här var det bästa numret på ett bra tag, och bl.a. sjalarna är ju såå fina. För min del kommer det att bli en Aeolian shawl - snart! Ska bara bestämma mig om jag ska ha pärlor eller inte först.

Ofrivillig volang

Men först och främst, det är extra roligt att sticka sockor när man färgat garnet själv. Sitter och är lite mallig och stolt och glad där i soffhörnan, liksom.


Men sockan sen. Det är sockklubbens marsmönster Nutkin socks som jag påbörjat. Och ni ser ju volangen. Jag vill inte ha volang. Undrade redan från början hur smart det är med slätstickad dubbelkant istället för resår. Sen gjorde jag ju picotvarianten dessutom. Undrar om det är det som gör att det ser alldeles löst och volagigt ut... Inte snyggt, inte praktiskt.

Jag har dessutom vänt på mönstret på sticka 2 och 4 så att det ser symmetriskt ut på foten. Det är en viktig grej det där med symmetri, nämligen, så det är jag nöjd med. Och garnet då, som sagt.