Det är inte alltid det roligaste att ställa upp som modell på beställning. Om jag däremot ska fota bara garn så kommer dottern ofta och vill vara med! Hm.
Här är två nya muddar som jag har stickat och virkat. Båda är gjorda i garner från Debbie Bliss, det gröna är Cashmerino aran och det blåa är Baby cashmerino – två riktiga favoritgarner.
Dessutom kommer här till slut en liten glimt av det som förhoppningsvis snart också är ett färdigt mönster - ett litet och roligt pynt!
Nuförtiden har man ju en massa småsladdar till all elektronik man har; mobiltelefonladdare, usb-kablar etc.
Jag tycker att lite oväntade material passar bra till små virkade saker. Nu undrar jag härnäst hur det är att virka med mattrasor!
Det var ju visserligen inte non-stop stickning utan många och trevliga matpauser med jämna mellanrum också, och efter några timmar blev det lite fnissigare och lite andra samtalsämnen än de som brukar komma upp på vanliga stickcafékvällar.
Klarade av några varv på min nypåbörjade Heartland i rött entrådig ullgarn, men efter ett tag blev ögonen för trötta för noggrannt diagramläsande. Lösningen blev att börja på ett helt nytt projekt! Jag skissade upp ett prickigt vantmönster och började virka, och snabbt blev jag lite uppiggad igen.
Ja, visst var det ju en basker jag höll på att virka häromdagen! Roligt att virka i ett så tjockt garn som Malabrigo faktiskt, jag använde virknål 7 mm.
Dottern A ställer förstås alltid gärna upp. (Och maken ställer upp med kameran efter lite tjat också.)
Mönstret jag har utgått från är ett baskermönster från Fröken garn (under Mönster -> Accessoarer, lyckas inte direktlänka...), men jag har ändrat lite som vanligt, bl.a för at jag hade ett annat garn.
Och OM jag hade läst beskrivningen noga, kopplat ihop garnets tjocklek med angivet antal maskor och mina erfarenheter av stickfasthet hade jag insett det för länge sen. Att det skulle gå åt skogen. Men icke, nöjd över att ha rätt garn och glad över att påbörja de fina vantarna och de roliga dubbelvikta kanterna kör jag på. Och då blev det såhär. Enormt stort. Nästa gång ska jag använda hjärnan jag begåvats med och räkna och tänka före. Även om jag köpt rätt garn.
Ja, det ser inte mycket ut för världen än, men vänta ska ni få se. Här har jag hoppet kvar iallafall!
Olycka i arbetet
Ser det bra ut nu?
Okej, fotografera då
Slutet gott
Tror att jag har tjockt ben men ganska normal fot. Och jag orkade bara inte repa upp och börja om... 
Har också hunnit virka lite pynt till min turkosa basker. Det är inspirerat från (bara lite lite ändrat) Crochet inspiration. Det är turkosa glaspärlor på också som inte syns så bra på bilden. Det petrolfärgade garnet är Alpacka fashion från Schachenmayr och de turkosa är Drops Alpaca. Och nej, de är inte fastsydda ännu, ifall ni undrar över placeringen på baskern :)
Jag började först på ett av de lite mer avancerade mönstrena, men mina händer var väldigt ovana vid att hålla reda på två trådar samtidigt, så jag repade upp (och glömde fota försöket). Efter lite självrannsakan så bestämde jag mig istället för ett av de lättare mönstrena i boken, torgmuddar, men jag gör dem i ett helt annat garn och inte lika långa eftersom jag vill göra en vanlig mudd utan tumhål.
Jag vet inte om det beror på mig eller att jag har olämplig storlek på virknålen eller nåt helt annat, men det rosa garnet liksom lyser igenom på varven som jag virkar med det lila garnet, det är alltså den rosa tråden som ska virkas in längs varvet som inte blir gömt under de lila maskorna som man ju önskar... Störde mig jättemycket på det i början. Bestämmer mig emellanåt att jag ska tycka att det "ska vara så", men det där lilla missnöjet ploppar upp igen hela tiden. Har nån nåt tips på hur jag kommer runt det här problemet? 
Slutligen måste jag bara visa de underbara härvorna i Malabrigo lace som jag vetat har funnits i huset, men som jag inte fick förrän på julaftonen. Det är samma färg som det tjockare malabrigogarnet som jag visade tidigare, samma gudomligt vackra färg Purple mystery. Det tunna ska bli en spetssjal av nåt slag, och av det tjocka är jag riktigt sugen på att göra en Maria-inspirerad basker. Bästa formen på huvudvärmare tycker jag, och är det dessutom i vackraste garnet i världen så borde ju till och med jag bli väldigt snygg!
Jag har inget nytt att visa vad gäller pågående stickningar och virkningar, så jag tar och visar lite som inte är alldeles nytt sålänge istället - det är ju nytt på bloggen! I våras beställde jag Ekobomull från Helylle i de färger som min dotter A gillar allra mest: lila, rosa och blått. Jag gillar Huskrokens bomullsgarner till sommarplagg och småsaker och tänkte att det här kommer bli jättebra.
Mössan däremot, som jag virkade till henne i våras, älskar hon! Den är också virkad i ekobomullen, men är enfärgad (samma färg som tröjans kanter). Faktum är att jag förstår henne precis, jag kan själv ibland tycka att det blir "oroligt" med melerade garner, beror lite på hur de är färgade och hur långt ifrån varandra nyanserna är. Så kan det gå!
Mina händer är ofta kalla, och har jag inte vantar på mig ute så blir jag dessutom narig och torr och då blir det inte snäll hantering av alla fina garner jag vill sitta och pyssla med på kvällen. I höst har jag iallafall virkat nya vantar i Schachenmayrs Alpaka Fashion. 
De petrolfärgade är mina. När de var klara tyckte maken att de var så snygga så han beställde ett par till sig också, och han som brukar slarva med att använda vantar gillar sina vinröda värmare!
Vantarna är virkade uppifrån med fasta maskor i bakre maskbågen med virknål 3,5 mm. Gillar att börja uppifrån när jag gör egna mönster, för jag planerar inte allt färdigt i förväg utan löser saker under arbetets gång. Till de blå gick det åt på centimetern två nystan, och de är lite utsvängda nertill. Till herrmodellen gick det åt även lite på ett tredje nystan, och de är helt raka vid handleden.
